tisdag 5 januari 2010

5 januari - fast 5 månader senare...

Jahaja, jag lovade i förra bloggen att jag skulle skriva vad som hände efter att jag skjutit premiärgrisen.

Kan säga att det var länge sedan. Då var det vinter och den 5 januari, idag när jag skriver detta är det Nationaldagen den 6/6 och varmt och myggigt. Sitter på altanen i t-tröja och shorts trots att klockan är 19:20.

Jag kan knappt komma ihåg vad som hände så här långt senare.

Vad jag minns var att det var inte det lättaste att ta reda på allt när det var första gången.

Jag hängde upp grisen i ett snöre i ena bakbenet som var ett tips från en jakttidning.
Ännu..

"...bättre är det att hänga upp vildsvinet i
ena bakbenet. Då faller tarmpaket och
magsäck lättare ut ur bukhålan och
risken för att sticka hål på tarmar och
magsäck är heller inte så stor."
 
Jäkla jobb måste jag säga! Visst är det bra att ta ur grisen hängande i bakbenen men att det skulle vara bättre med ena benet skriver jag INTE under på!!! Men eftersom jag var nybörjare gjorde jag ju som "de lärda" sa. Det var jobbigt som f-n att få upp grisen med ett rep, men det gick. Jag hängde den på ett steg på en stege så som min far brukar göra med rådjuren.
 
Därefter var tipset att man skulle hänga upp vildsvinet i en krok i underkäken! "Jösses så enkelt..." Först ska det hänga i ena bakbenet och sedan i underkäken! Jag vände dock på grisen med stor möda och besvär. Flådde sedan nedåt som var tipset. "Så här flår Staffan ett vildsvin på 5 minuter." Jo, kyss mig i röven...
Jag kan säga att 5 minuer för en erfaren är ungefär 2,5 timmar för en oerfaren med halvslö kniv. Jäklar vilket jobb, men roligt när man gör det och själv har skjutit viltet! :)
 
När grisen är flådd, häng över den i
bakbenen, och om du inte gjort det
i samband med passningen, ta ur
lever, hjärta, lungor och strupe i ett
paket. Var försiktig med gallblåsan
på levern. Skär runt ändtarmen och
dra ut den tillsammans med urinblåsan.
Skär av huvudet i atlaskotan.
 
Alltså nu blev man ju nästan gråtfärdig! Häng över den i bakbenen - igen! Hur lätt är det att bolla omkring med en gris på 30 kg åt ena och andra hållet???
Jag tog vara på lever, hjärta och njurar. Då jag lossat huvudet tog jag även ut tungan. Sotningen gick hyfsat men oj vilken lång "ändtarmsgång" en gris har. Kniven räckte ju nästan inte till men jag klarade tarm och blåsa. Fast som nybörjare vill man gärna ha en bättre beskrivning av en så här stor sak som att ta ur ett djur.
Det står utförligt hur man gör med olika avsnitt vid flåning men bara lite summariskt hur man tar ur. Det är dåligt tycker jag.
 
Jag var inte helt övertygad hur jag skulle gå till väga med njurtappen heller. Jag hade dock god hjälp av så väl olika tidningar/böcker och inte minst; SVA's hemsida. Där finns det även visat i detalj hur man går till väga i mycket informativa bilder. Perfekt!
Fast även om det är tydligt i en bildserie eller text är det inte riktigt liiika enkelt när man står där och har ett "blodigt kadaver" framför sig.
 
Jag tog sedan efter mkt möda in alla detaljer och sköljde och packeterade dem väl. Njurtappen lade jag i dubbla plastpåsar för att skicka till ett labb.
 
Hur det gick till berättar jag om "i morgon".

Senare på dagen fick jag ett SMS från "J" som är sonen på gården. De är bra snälla den familjen. Inte nog med att jag får jaga vildsvin hos dem. Han tyckte att jag får väcka honom nästa gång så han kan komma upp med lastaren istället för att jag ska ha en blodig gris i bilen. Jag kan slakta hos dem också om jag vill.
Fast jag tycker inte det gör så mkt om det kommer lite blod i min bil...men så har jag den ju i en halv tunna. Slakta gör jag helst hemma men erbjudandet om hjälp från lastaren håller jag i minnet den dagen jag skjuter en stooor "rackare".

1 kommentar:

  1. Ha ha. Hade velat vara en fluga på väggen när du stod och bollade med svinet.
    Måste vara svårt när man som nybörjare ska göra nåt och endast har teorier och skrivna beskrivningar att gå på.
    Åsikter är ju som rövhål, alla har ett...och kollar man runt så drunknar man snart i "hjälp". Dessutom, det som var bra igår är ju ibland inte alls bra idag. :s
    Jag hade turen att ha en instruerande jaktledare bredvid mig vid mitt första svin och kör än idag på den metoden jag lärde mig då trots en hel del nya sätt och tillvägagångsätt.

    SvaraRadera