Jag ville åtminstone få se vildsvin den här kvällen...

Då var det dags att ta tag i bloggen igen... Började som förväntat, mindre bra, eftersom jag inte ens kom ihåg kodordet för att kunna logga in på blogger! Senaste inlägget i skrivande stund är från 1/7 - i år... - men jag kommer i framtiden att uppdatera mera så "alla" läsare: håll utkik! :)

"Dagens" händelse är från kvällen 28 september men skrivs kvällen - natten 2-3 oktober. Jag kom iväg vid 19:30 efter käk och hundpromenad. Olle var som vanligt lite deppig när jag skulle iväg men samtidigt nöjd efter att ha fått en kvällspromenad i grannskapet. Jag ville iväg för att mata "grisen" en sista gång innan jag hade beredskapsvecka. Beredskapsveckan är från torsdag till torsdag men onsdagen 29 september är min kära Miss M's födelsedag så den dagen var knappast aktuell för åteljakt...

Jag hade med mig lite kompostmat, en kasse äpplen, lite majs och bröd. Det gäller att ge grisarna varierad kost! Det var med andra ord ganska tungt lastad jag gick över åkern mot Tornet. Halvvägs får jag se att åtellampan som reagerar på rörelse är tänd!!! Jäkla skit att jag alltid ska vara sen...
Som tur var så var det rätt vind, den var mkt svag men nordvästlig, och temperaturen var ca 10 grader.
Jag var alltså ca 75 m från Tornet men jag chansade på att gå närmare men då jag det var 50 m kvar tog jag av mig jacka och väst, ställde ned kassarna och ryggsäcken och tog på mig hörselskydden och började smyga fram. Trodde väl aldrig att jag skulle klara det oupptäckt men jag tror faktiskt jag lyckades. Dessvärre var vildsvinen klara på åteln och som det skulle visa sig: all mat uppäten. De lämnade alltså åteln och gick in i skogen där de hördes mer än väl när man har "lurarna" på sig. Jag klättrade upp i tornet ytterst försiktigt och satte mig till rätta så tyst jag kunde. I samma veva ser jag några svarta skuggor komma ut på åkern dryga 50 meter bort. Eftersom det var molnigt och månen inte gått upp än så var det väldigt svårt att se vare sig hur många de var eller ålder, för att inte tala om kön... Det var alltså inte skjutläge och skulle inte bli så om de inte kom tillbaka till åteln. Då tände jag en ficklampa och lyste på dem för skojs skull. OJ, vad rädda de blev av det! Det var en sugga med 6-7 kultingar på ca 20-25 kg. Suggan fnös till och sprang tillbaka mot skogen för att efter ett litet tag göra om proceduren. Den gången blev de dock riktigt rädda av ett rejält knak från andra sidan skogen och de försvann "för gott".
Då jag suttit och väntat utan att höra något mer i ca 20 minuter gick jag ned och hämtade min utrustning och mat. Åteln var länsad på mat och jag slängde ut det jag hade med. Sedan var det bra att sätta sig ned "på riktigt" och vänta...och vänta...och vänta...
Jag hörde knappt något i vildsvinsväg och jag började misströsta lite...för vilken gång i ordningen vet jag inte. Det var dock full fart på kronhjortarna en bra bit bort. De hörs flera kilometer på natten så jag tror de är på något gods marker - Ovesholms?
För att få tiden att gå i väntan på att vildsvinen skulle komma tillbaka spelade jag lite spel på mobilen, fikade och slumrade till. Precis som vanligt en kväll/natt på åteln med andra ord. ;)
Rätt som det var så var åtellampan tänd! Jösses, att vildsvin kan vara så tysta tänkte jag...men inget vildsvin syntes till och lampan slocknade. Jag tände min fasta lampa och såg då att det var mården som var i farten igen. Till sist gav den också sig iväg... Det hade då börjat blåsa ganska friskt och vinden hade vridit mot nordlig, vilket är mycket sämre då vildsvinen ofta brukar komma från södra sidan i skogen.
När klockan var kvart över 11 så började jag locka lite med lockpipan men inget hände så jag tänkte att jag tar en halstablett och när den är slut är min kväll på åteln slut. Döm om min förvåning hur jag hör knakande från vänster=söder sida! Som väntat blev det bara en rejäl fnysning i skogen då de var kanske 75 meter in och fick vittring av mig.
Då var det bara att packa ihop och åka hem. Det var ju trots allt arbetsdag nästa dag.
Ja, just ja, min något kryptiska rubrik har sin förklaring i att jag i mitt SMS där jag skickade till Johan när jag var på väg till Tornet skriver att jag vill åtminstone få se vildsvin ikväll...och syftar på förra gången då jag bara hörde dem. Den här gången fick jag faktiskt inte bara höra vildsvin utan även se dem.