tisdag 16 augusti 2011

Bockjaktspremiär - 16 augusti

Det var med stor förväntan (och stor trötthet...) jag till sist vaknade strax efter kl 4 på Singö. Hade tänkt gå upp lite tidigare men se det gick bara inte. Trött av resan dagen innan och besöket på sjukhuset i Norrtälje...men trots allt elände så ville jag ut och se om jag inte kunde tänkas "få läge" på en råbock.
Jag lämnade huset halvsmygande för jag ville inte väcka Olle eller någon annan heller för den delen. Vare sig M, någon annan av hundarna eller ens min far. Han var inte alls sugen på jakt i år i och med att min mor är på sjukhuset.
Tog som vanligt på mig lite för mkt kläder så när jag efter en ansmygning tog plats i tornet vid "Skarsprudan" kl 04:46 så var jag ganska varm. Jag hade vad jag märkt eller hört inte skrämt något rådjur och det är ju alltid bra. Efter några timmar på helspänn så började jag slappna av och misströsta lite...skulle det inte bli någon "premiärbock"? Nej det skulle det inte bli visade det sig. Jag hade en ganska bra chans men den missade jag, Supertrist! Det var en gaffelbock som vid halv sjutiden kom springande från andra sidan åkern i rätt god fart. Just där den kom fram är sikten dold av en jäkla enbuske så jag såg den först då den var ute på åkern och innan jag hann reagera så var den redan över åkern och uppe i en backe till höger om mig. Jag som suttit och väntat på att det skulle dyka upp ett rådjur från vänster! Det blev med andra ord till att försöka vända på sig, få upp bössan och allt snabbt och "ljudlöst". Jag lyckades ganska bra, visslade till och bocken stannade i backen - bakom en liten enbuske! Inte skjutläge med andra ord trots jag hade den i siktet lite "halvbra"...rätt som det är struttar den vidare i god fart och försvinner efter ett tag rakt bakom tornet. Eftersom jag inte är "gummimannen" så kunde jag inte vrida mig mer utan fick ändra läge igen. Då hade bocken dels kommit i lite osäker skjutvinkel för ett säkert skott och dels var den ofta dold bakom träd mm. Nåja, det var i alla fall en bock och då finns det rådjur trots allt. Det har varit en hård vinter i år igen och det har även funnits (finns?) lodjur på ön...inte bra för rådjursstammen om man säger som så...
Efter ett tag på passet lade mina hörselskydd av, eller i alla fall den ena sidan "dog". Inget ljud alls i den vänstra kåpan vilket gjorde det lite jobbigt att ha dem på sig. Gillade inte känslan att vara döv till hälften...så jag flyttade den kåpan lite så jag hörde med båda öronen om än "snett"...fast en "sned" person ska kanske inte ha annat än sned hörsel också?
Vad det beträffar djurlivet var det rätt bra fart i skogen faktiskt. Det kom fram en hare strax till vänster om tornet nästan samtidigt som råbocken studsade förbi, flera hackspettar hade roligt i träden och ekorrar lika så. Jag såg ormvråk i ett träd och en flock nötskrikor höll låda när vråken var i närheten, några duvor kom och satte sig på en elledning ett tag, diverse småfåglar kom och sjöng osv. En fin morgon som trots allt ingav lite hopp inför veckan. Vid 8-tiden gav jag upp och gick hem till far och M. Det blev en sväng med hundarna och en rejäl frukost innan jag kompletterade den korta nattsömnen med ytterligare några timmar mot kudden. Jag hade inte sovit mer än knappa 4 timmar innan jag gick ut.
De enda skotten jag hörde på premiärmorgonen var två rätt täta skott, lååångt bort i söder.
(Skrivet i efterhand i soffan hemma i Skåne vid 22-tiden den 22/8)

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar